En av mina läsare skrev till mig för ett tag sedan och delade med sig om hur hon bränt ut sig, och hur svårt det var att förklara för omgivningen (särskilt de närmast henne) hur hennes verklighet var just nu. (Jag har fått tillåtelse att dela med mig av denna korta bit av vad hon skrev)
”Min man tycker det är särskilt svårt eftersom han inte kan förstå vad som är fel. Han tycker att det ALLTID är något som är fel och att jag borde vara glad, även när jag inte KAN vara glad, och att jag gör honom på dåligt humör genom att jag mår som jag gör.
Jag önskar verkligen att jag kunde vara glad, jag vill inget hellre, men just nu känner jag mig så otroligt nedslagen och ledsen och jag har ingen som förstår som jag kan prata med och jag vet inte hur jag ska ta mig ur detta. Jag har alltid känt mig annorlunda... alltid fått höra att jag är så känslig...
Hur ska jag kunna ”ta mig i kragen” när det inte finns någon krage kvar att ta tag i?”
Mitt hjärta blödde verkligen för henne när jag läste detta eftersom jag själv minns hur det var att må på det sättet, och hur rädslan för ovissheten om man någonsin ska må bra igen, kryper fram varje gång man får den frågan ”Varför kan du inte bara vara glad?”.
Jag brände själv ut mig när jag var 21, och jag lärde mig ganska snabbt att bli en mästare på att ”spela glad” eftersom det var så oerhört dränerande och nedslående att våga vara sårbar och berätta hur jag verkligen mådde, bara för att få höra saker som inte alls hjälpte mig att må bättre.
Jag förstår idag att det handlade om att de helt enkelt inte visste vad de skulle säga till mig. Jag tror många blir obekväma på grund av vad som väcks inom dem själva, när de ser någon annan som mår dåligt, därför är det lättare att vifta bort det, skämta om det eller låtsas som ingenting, och fortsätta ”leva lyckliga i alla våra dagar”.
Jag blev väldigt bra på att låtsas att allt var bra, även om det på insidan kändes som att något åt upp mig inifrån.
Men när dagen var slut och masken togs av, kollapsade jag ofta i tårar av utmattning (det är jobbigt att låtsas vara glad när man mår dåligt) och när jag låg ensam med mina tankar, precis innan jag skulle sova, hörde jag ändå den frågan, eftersom jag också ställde den till mig själv. ”Varför kan du inte bara vara glad?”.
Min mentor sa en gång till mig när vi pratade om utbrändhet och jag nämnde att jag ofta kände mig misslyckad och svag: - ”Att bränna ut sig är inget för svaga människor Angelica! De som bränner ut sig är högpresterande, ambitiösa och oerhört starka människor som bara kört på för länge utan tillräckligt med återhämtning. Den glöden och viljan du har inom dig att må bra igen – det är det som kommer göra att du lyckas, och du kommer inte bara må som du brukade – du kommer må MYCKET bättre!”
Så när jag fick detta mejlet häromdagen, beslutade jag mig för att dela med mig av något som jag skrev ner i min dagbok för många år sedan, när jag var mitt uppe i min egen dark night of the soul och inte alls mådde bra.
Detta är för dig som kanske ställer den frågan till dig själv just nu. Kanske kan du känna igen dig i vad jag skrev och kanske kan min resa inspirera och ge dig hopp om att du kan må bra igen. Om jag kunde, så kan du också.
Min dagbok Juni 2006
Varför kan du inte bara vara glad?
Jag vet att du menar väl. Jag vet att du vill att jag ska vara glad.
Jag önskar att det bara fanns en magisk knapp jag kunde trycka på för att göra mig glad igen.
Jag vet att du ser mig kämpa varje dag och att det gör dig obekväm. Kanske det till och med får dig att känna dig hjälplös och misslyckad för att du inte kan ”göra mig glad”, oavsett hur mycket du än försöker.
Du frågar varför jag inte bara kan vara glad.
Jag vet inte. Jag önskar att jag visste. Jag önskar att jag hade ett svar. Jag VILL vara glad. Jag önskar till alla högre makter att jag BARA KUNDE VARA GLAD.
Jag vet inte vad som är fel. Jag vet inte VARFÖR jag inte bara kan vara glad och fortsätta leva mitt liv utan bekymmer, så som alla andra verkar göra. Men. Jag. Kan. Bara. Inte.
Varför?
Kanske för att jag bryr mig så mycket. Kanske för att jag känner så mycket. Jag kan inte bara skaka av mig saker som jag ser eller hör... Det stannar hos mig. Länge.
Det är som om jag tar på mig alla andras lidande som jag ser. Jag bryr mig om jorden, om människorna på den, om djuren och växterna och allt levande... allt betyder något för mig. Vi är inte bara här för att överleva och samla på oss saker eller checka av saker på en lista – vi är här av en anledning, för en högre mening, något meningsfullt.
Men jag vet inte vad den anledningen är än. Och att inte veta, gnager inom mig eftersom det hela tiden kallar på mig. Det finns en oresonans någonstans, något som är fel, något som inte stämmer med den jag innerst inne är och vad världen säger till mig att jag ska vara.
Jag vet inte vad det är eller vad jag ska göra åt det, men jag vet att det är viktigt.
Varför kan du inte bara vara glad?
Jag vet inte.
Kanske för att det finns en obalans i min hjärna.
Kanske för att det finns en obalans i världen.
Kanske för att jag inte hör hemma här.
Eller kanske för att jag vet att jag är här av en anledning, men just nu är jag så långt bort ifrån mitt syfte att det gör ont.
Angelica (Juni 2006)
Det blir bättre
För mig började allt bli bättre när jag började lyssna till min inre vägledning igen och blev klar om vem jag var, vad som var viktigt för mig och hur jag vill leva mitt liv.
När jag skalade bort allt det som inte resonerade med vad som var essensen av mitt inre vetande och började ta mig tillbaka till min egen själs väg igen... så blev det sakta bättre. Ett litet steg i taget.
Det bästa sättet jag kan förklara hur jag mådde då, är att det fanns en oresonans i hela mitt energisystem.
På engelska finns ett bra ord som inte går att översätta direkt – misalignment.
Alignment betyder ”i linje med”.
Misalignment är alltså ”när något inte är i linje med vad det ska vara”.
Kanske har du också känt denna oresonans/misalignment?
Kanske när du var liten och ditt inre vetande vägledde dig att göra något annorlunda än vad dina föräldrar, lärare eller världen sa till dig var sanningen?
Kanske har du genom åren stängt av denna inre vägledning mer och mer. Slutat lyssna på den, slutat tro på att den leder dig rätt, eller kanske lärde du dig andra sätt att ignorera den på, för att du inte orkade känna eller höra den.
Du lärde dig istället att låtsas, att spela med eller sätta på dig masken – du började vibrera på en annan energifrekvens än din egen, vilket förde dig längre och längre bort från din egen väg och ditt eget syfte.
Du lärde dig följa en påhittad kompass, som visade vägen till en påhittad skatt - och även om du fann denna skatten, betydde den inte så mycket för dig som du förväntat dig.
Tänk om du istället kunnat följa din egen inre kompass?
Kanske hade du upptäckt att den inte lett dig till någon skatt, utan istället tillbaka hem, till dig själv.💖
Om du befinner dig där just nu, på botten av din källa, har svårt att vara glad, känner dig vilse eller utmattad så vill jag dela med mig av fyra saker du kan göra just nu.
#1 Börja där du är & Ge dig själv tid.
Du hamnade inte här på några dagar... det tog dig antagligen en hel livstid att komma hit. Du färdades till denna stunden över loppet av många år, så ha tålamod och medkänsla med dig själv på din resa tillbaka hem till dig själv igen. Även om det känns kallt där du är just nu, så kommer det bli lite varmare ju närmare du kommer din egen väg och syfte igen.
#2 Börja där du är & Följ det som får dig att lysa upp.
Det enklaste sättet att börja lyssna på din inre vägledning är att följa det som får dig att känna dig entusiastisk eller inspirerad. Det som får dig att längta efter något. Inspirerad betyder in-spirit, alltså att det är i energin av din ande/själ – det är din själ som ”kallar” på dig. När du börjar lägga märke till vad som ger dig glädje, är det lättare att öka det energimässiga momentum som skapas och attraktionslagen kommer ge dig mer av det du vill ha, ju klarare du blir om vad det är du vill ha. Tänk på det som en lek, ju längre bort du kommer från det du söker efter, desto kallar blir det, men när du kommer närmare det du letar efter säger man ofta ”nu blir det varmare och varmare”, tills det bränns. Leta efter den värmen och följ den riktningen.
#3 Börja där du är & Be om hjälp.
Du har mer hjälp och vägledning tillgänglig för dig än vad du tror. Men du måste be om det. Det är också bra övning att börja be om hjälp eftersom det tränar dig på att börja be om vad du vill ha. Vare sig du tror på högre vägledning eller ej, vare sig du tror på änglar & guider eller inte, så hjälper det alltid att be om hjälp med vad du vill ha eftersom det lägger ditt fokus på lösningen istället för problemet. Det lägger ditt fokus på målet istället för hindret – och din energi flödar dit du lägger ditt fokus.
#4 Börja där du är & Arbeta med dina energier
Allt är energi. Du och jag och allt du kan se och röra vid. Allt har en egen energifrekvens. Börja med att balansera dina energier så att kroppen får ett optimalt tillstånd att börja läka och återhämta sig. När du balanserar dina energier, balanserar du också dina känslor eftersom känslor är energi i rörelse. När du balanserar dina energier så höjer du också din energifrekvens, vilket gör att du får tillgång till högre vibrerande känslor. Alla positiva känslor är högvibrerande och du kommer aldrig ha tillgång till dem så länge din energifrekvens är för låg.
Börja där du är och arbeta dig uppåt. 💖
Blessings,
Angelica
Vill du ha hjälp att hitta tillbaka till dig själv?
Youphoria Sisterhood är ett medlemskap för personlig och själslig utveckling.
Öppna din visdom och intuition så du kan lita på din inre vägledning mot ett liv fullt av mening och glädje.
Få kontakt med dina änglar och guider & få stöd och vägledning på din livsresa.
Få verktyg för att rensa bort blockeringar, motstånd och hinder inom dig, så du kan blomma ut som den bästa versionen av dig själv.
Ersätta tvivel, förvirring, ångest och stress mot ett liv där du kan njuta och glädjas över allt som livet erbjuder dig.
Manifestera det överflöd som du var menad att uppleva i detta livet och lär dig känna mening och glädje i allt du gör.
Comments